Vanliga frågor

Här hittar du svar på vanliga frågor om frivilliga försvarsorganisationer, om Krisberedskapsveckan och om broschyren Om krisen eller kriget kommer.

Har du frågor kring kris och krig, exempelvis om skyddsrum, höjd beredskap, hemberedskap eller annat? På DinSäkerhet.se finns svar på många frågor. 

Vanliga frågor om frivilliga försvarsorganisationer

Vad är en frivillig försvarsorganisation?
Det finns 18 frivilliga försvarsorganisationer. De är ideella föreningar som regeringen genom en förordning har beslutat är särskilt viktiga för arbetet med krisberedskap och totalförsvar.

Frivilliga försvarsorganisationer  har funnits i Sverige i mer än 100 år. Deras verksamhet utgår ifrån behoven hos myndigheter, kommuner och landsting  vid kriser eller krig. Behoven kan omfatta kompetens inom kommunikation och informationshantering, första hjälpen och krisstöd, transporter, hantering av mat och dryck och mycket mer.   

Ungefär 350 000 personer är medlemmar i någon frivillig försvarsorganisation. Medlemmarna finns över hela landet.

Vad gör frivilliga försvarsorganisationer?
De frivilliga försvarsorganisationerna har olika inriktningar. Men det finns några saker som de har gemensamt. Alla rekryterar och utbildar personer som vid samhällsstörningar och ytterst krig kan stötta myndigheter. Både kommuner, andra civila myndigheter och Försvarsmakten behöver frivilliga som är utbildade för särskilda uppgifter.  

Organisationerna informerar också allmänheten om hur totalförsvaret fungerar och varför det är viktigt att hjälpas åt att skydda Sverige.

Vilken roll spelar frivilliga försvarsorganisationer i krisberedskapen och i totalförsvaret?
Vid svåra samhällsstörningar måste samhällets alla resurser användas. Totalförsvaret består av civilt försvar och militärt försvar. De frivilliga försvarsorganisationerna har uppgifter inom både det civila och det militära försvaret. De hjälper både civila myndigheter och Försvarsmakten i kris och krig. I det civila försvaret handlar det om att skydda befolkningen och se till att samhället fungerar så bra som möjligt.

Vad gör frivilliga försvarsorganisationer under Krisberedskapsveckan?
Många organisationer ordnar föreläsningar, utbildningar om hemberedskap eller är ute på gator och torg och informerar om krisberedskap och om sin verksamhet. Flera har aktiviteter tillsammans med kommuner. Du kan läsa mer på organisationernas webbplatser.

Varför ska jag bli medlem?
Bli medlem i en frivillig försvarsorganisation för att du vill vara med och stötta samhället och dina medmänniskor vid kriser. Som medlem får du information och möjlighet att delta i aktiviteter och utbildningar. Precis som i andra organisationer väljer du själv hur aktiv du vill vara. En del blir medlemmar för gemenskapen och föreningslivet, för att lära sig mer om kriser och det svenska försvaret eller för att för att utveckla ett specialintresse. Andra väljer att skriva avtal eller teckna överenskommelse med en civil myndighet ellerFörsvarsmakten. Du blir då en del i myndighetens arbete inom krisberedskap och totalförsvar.

Hur blir jag medlem?
Kul att du vill göra en insats och bidra till ett säkrare samhälle! Kontakta den organisation som du är intresserad av. 

Vanliga frågor om Krisberedskapsveckan

När genomförs Krisberedskapsveckan 2018?
Krisberedskapsveckan 2018 genomförs 28 maj-3 juni.

Har kampanjen en hashtag?
Ja, #Krisberedskapsveckan.

Var finns affischer och annat kampanjmaterial?
På msb.se/krisberedskapsveckan finns allt kampanjmaterial såsom bilder, annonser och skolmaterial.

Varför ligger Krisberedskapsveckan på våren? Blir inte effekten av kampanjen större om den genomförs under den mörkare årstiden med oväder?
Vår ansats är att lyfta hot, risker och sårbarheter som spänner över en betydligt bredare hotskala än väderrelaterade händelser. Från konsekvenserna av klimatförändringarna och pandemier till terrorangrepp i form av cyberattacker mot viktiga it-system, höjd beredskap och ytterst krig. Sådant som kan drabba vårt samhälle oavsett årstid. Att genomföra en kampanj då det förhoppningsvis även är lite värme och därmed mer inbjudande att ordna aktiviteter utomhus är ett annat skäl, precis som att utskicket till hushållen sker i maj 2018 och det därför är naturligt att förlägga veckan dit, just detta år.

Varför är det kommunerna som är huvudaktörer under kampanjen?
Kommunerna står närmast människor och har ett stort ansvar för att kommunicera hot, risker och beredskap till invånarna. MSB målsättning är att guiden för kommuners riskkommunikation och kampanjen  ska underlätta för kommunerna att utveckla sin riskkommunikation. Försvarsutskottet har också lyft den lokala riskinformationen som särskilt viktig.

Vad har MSB för roll under kampanjen?
MSB kommer att göra egna kommunikationsaktiviteter för att Krisberedskapsveckan ska uppmärksammas nationellt. MSB tar fram ett kampanjmaterial som är fritt att använda och kommer i samband med kampanjen 2018 att distribuera ett tryckt informationsmaterial om kriser, höjd beredskap och påverkanskampanjer till samtliga hushåll.

Vad har länsstyrelserna för roll under kampanjen?
Länsstyrelserna ska fungera som regionala ambassadörer för Krisberedskapsveckan, underlätta samordning och hjälpa till att sprida information om den. De ska också stödja kommunerna att utveckla sin lokala riskkommunikation.

Hur är frivilligorganisationerna involverade?
MSB rekommenderar kommunerna att ta stöd av både frivilligorganisationer, andra föreningar, företag och myndigheter i planering och genomförande av aktiviteter under Krisberedskapsveckan. Ju fler som säger samma sak vid samma tillfälle desto större genomslag. Införandet av en nationell krisberedskapsvecka ska ske stegvis och satsningen växa och utvecklas efterhand.

Vanliga frågor om broschyren Om krisen eller kriget kommer

Sista veckan i maj får alla hushåll i Sverige broschyren Om krisen eller kriget kommer hem till sig. Broschyren är samhällsinformation från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB).

Vad handlar det om?
Innehållet tar upp hur vi ska bli bättre förberedda på följderna som allvarliga olyckor, extremt väder, it-attacker eller militära konflikter ger.

Varför är informationen viktig?
Informationen är ett verktyg för att du ska kunna ta ditt ansvar. Är du välinformerad och förberedd kan du agera och hjälpa andra om något händer. Ansvaret för Sveriges säkerhet och beredskap är gemensamt för alla som bor här. 

Varför kommer broschyren just nu?
Regeringen ser att satsningen är nödvändig för att alla som bor i Sverige ska bli bättre förberedda på att hantera allvarliga händelser både i fredstid och i värsta fall krig. 

Andra format och språk
Broschyren kommer att finnas med text på lättläst svenska, inläst på svenska och engelska och översatt till 13 språk. Alla versioner publiceras som pdf-filer i slutet av maj.

Aktuella språk:

  • Sveriges minoritetsspråk: finska, jiddisch, meänkieli, romani arli, samiska (nord-, syd och lulesamiska)
  • Arabiska
  • Dari
  • Engelska 
  • Franska
  • Persiska
  • Ryska
  • Tigrinska
  • Somaliska 

Vem svarar på frågor som människor kommer att ha om innehållet i broschyren?
Fördjupad information om innehållet i broschyren kommer att finnas på DinSäkerhet.se som är MSB:s webbplats för allmänheten. Där finns också broschyren som pdf på olika språk, filmer, podcast och checklistor.

MSB kommer att öppna ett kontaktcenter under maj och juni med möjlighet till förlängning för att kunna hantera en stor mängd frågor på nationell nivå. Kontaktcentret bemannas av utbildade personer ur frivilligheten och MSB:s egen personal. Kontaktcenter öppnar 21 maj och kontaktuppgifter till det finns på dinsäkerhet.se.